Att sälja ut skolan riskerar att bli dyrare i längden

Publicerat den 12 april 2024

På nationell nivå har politikers analyser av skolsystemet äntligen börjat komma ikapp verkligheten när det gäller marknadskrafternas effekter på skolan. Det har ännu kommit några konkreta förslag på förändringar men regeringspartiernas beskrivning av skolsystemet har på bara några år gått från att vara nästan ensidigt positiv till skolmarknaden till mycket kritisk. Det här är välkommet (regeringspartierna ska ha beröm för sin tydlighet) men ute i kommunerna finns det på vissa håll fortfarande en alarmerande okunskap om skolkonkurrensens kostnadsdrivande effekter. I det här inlägget ska vi ge ett konkret exempel från Tierps kommun som visar hur snett lokalpolitiker kan hamna om de inte förstår vad som sker i de egna skolorna när en stor skolkoncern etablerar sig.

Centralskolan I kommunens centralort Tierp är utdömd och behöver rivas, för att sedan byggas upp på nytt. Det här innebär en investering på ungefär en halv miljard vilket självklart skulle bli ett tungt lass för kommunen att bära. För att slippa ökade räntekostnader, som leder till ökade hyreskostnader för kommunens skolor, vill den styrande minoriteten (L, C, KD, M med stöd av SD) att det privata näringslivet ska ta över kostnaden för att riva, bygga och driva skolan (klicka här för att komma till den aktuella politiska handlingen).

Om det här förslaget klubbas av kommunfullmäktige den 23 april kommer ett privat fastighetsbolag – som till exempel SBB – att äga skolfastigheten och en privatägd friskolekoncern, som till exempel Internationella Engelska Skolan, blir huvudman för driften av skolan. Här stannar de styrande politikernas analys av hur kommunens kostnader förväntas att påverkas, men verklighet är tyvärr mer komplicerad än så.

Skattebetalarna i Tierp kommer inte att slippa kostnaden för nybyggnationen om ett privat företag tar över ägandet av fastigheten och ett annat företag tar över driften av skolan. Kostnaderna kommer att flyttas från kommunens kostnader för att låna och in i de kommunala rektorernas budgetar i form av en allt mer ineffektiv kommunal skolorganisation.

Skolans resursfördelningssystem

I nuläget finns det inga fristående skolor i Tierp vilket innebär att kommunen kan fördela resurser till skolorna på vilket sätt de vill. Om en friskolekoncern skulle etablera sig i Tierp så måste Tierps kommun använda sig av skolpeng för att fördela resurser till denna, där en elev är värd en skolpeng. Eftersom friskolans grundpeng (den absolut största delen av skolpengen) ska vara lika stor som de kommunala skolornas grundpeng behöver kommunen räkna ut hur stora kostnader de har för sina elever och sedan dela den kostnaden med antalet kommunala elever. Då får kommunen fram en genomsnittlig grundpeng som den nya friskolan har rätt till för var och en av sina elever.

Kommunens övergripande ansvar

Till skillnad från friskolor så har kommunen ett ansvar inför lagen att säkerställa att de elever som vill gå i en kommunal skola får en plats samt att den skolan finns nära hemmet. Det behöver därför finnas luft i den kommunala skolorganisationen för att nya elever kan flytta till kommunen och för att den fristående skolans elever kan välja att byta till någon av de kommunala skolorna. Det här gör att den kommunala grundpengen alltid kommer att vara ”onödigt” hög vilket gör att friskolor överkompenseras.

Skolkoncerners sökmönster och kostnad för tomma platser

När en kommun bara har kommunala skolor så kan den här överkapaciteten hållas nere genom att kommunen skapar skolområden där närhetsprincipen gäller. Om kommunen växer, om det sker förändringar i hur folk bosätter sig eller om vissa kommunala skolor är populärare än andra så kan kommunen justera sina skolområden så att de passar med antalet platser på de olika skolorna.

Friskolor använder sig mycket sällan av närhetsprincipen när de fördelar platser utan går oftast enbart på kötid. Det innebär att de elever som söker sig till en nyöppnad friskola inte enbart kommer från det område där friskolan ligger, utan från hela kommunen. När några elever försvinner från de kommunala skolorna så skapas tomma stolar i de kommunala klassrummen som inte alltid (eller snarare ganska sällan) kan fyllas med elever från andra skolområden. I kombination med den överkapacitet som alltid måste finnas i den kommunala skolorganisationen så skapar det här problem. Tomma platser innebär att den genomsnittliga kostnaden per kommunal elev ökar, men utan att kommunen får något kvalitetsökning för pengarna.

Just nu är det svårt att veta hur stort elevunderlaget kommer att vara i Tierps kommun under de kommande tio åren. Det föds rekordfå barn i Sverige, den ekonomiska krisen har stoppat upp nybyggnationen och invandringen har avstannat. Det är svårare än någonsin för kommunen att förutspå behovet av skolplatser. Det värsta (men nog tyvärr det troligaste) scenariot är att det totala antalet grundskolebarn kommer att minska. Så ser nämligen nästan alla kommuners befolkningsprognoser ut.

Förslaget på nybyggnation av Centralskolan innebär att den totala kapaciteten ökar med 100 elever. Om inte kommunen själv kan optimera sin organisation efter färre antal barn så kommer ännu fler tomma stolar att finnas i de kommunala skolorna och intäkterna minska ytterligare, med ännu större underskott i budget och ökad kostnad per elev som konsekvens.

Exempel från andra kommuner

Den här mörka bilden har stöd i kommunala konsekvensbeskrivningar och budgetar runt om i landet. Det finns nästan inget annat utfall när andelen elever i fristående skolor ökar än att de kommunala skolornas kostnad per elev också ökar, vilket ställer kommunala rektorer inför valet mellan att följa skollagen eller att följa politikernas krav på budget i balans.

Ett aktuellt exempel är situationen i Skellefteås kommunala grundskolor. För fem år sedan startade Internationella Engelska Skolan en skola i Skellefteå och på grund av det behöver nu kommunens skolor skära ner med 77 miljoner kronor. Följande förklaring anges i grundskolenämndens handlingsplan för en ekonomi i balans:

Elever som söker sig till Internationella Engelska Skolan kommer från olika geografiska platser inom Skellefteå kommun, vilket betyder att kommunens möjligheter till kostnadseffektiviseringar är begränsade. De skolor som är geografiskt närmast där eleverna på Internationella Engelska Skolan annars förmodligen skulle ha gått, förlorar för få elever till Internationella Engelska skolan för att det ska ha effekt på antal klasser, behov av lokaler, behov av personal och så vidare. Utbetalning till fristående huvudmän förväntas fortsätta öka under 2024, framför allt till Internationella Engelska Skolan.”

Det är egentligen en väldigt enkel matematik. Rektorerna i kommunens skolor i Skellefteå kan inte minska kostnaden för lokaler och läraren i klassrummet kostar lika mycket oavsett om hen undervisar 20 eller 25 elever. Det går att spara några kronor på böcker, datorer och skolmat men enligt revisorsbyrån KPMG, som granskat konsekvenserna av Internationella Engelska Skolans eventuella etablering i Karlskrona, kan kommunala skolans rektorer bara påverka tio procent av kostnaderna när en elev byter till en friskola, trots att hundra procent av skolpengen försvinner.

Problemet förvärras av att statistiken över olika skolors elevunderlag visar att de elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå – vilka är de elever som behöver mest hjälp – mer sällan söker sig till friskolor. Elevassistenter och speciallärare är egentligen de enda rörliga kostnaderna i skolan så det är där rektorer på kommunala skolor med tomma stolar i klassrummen kan kapa kostnader. Men de elever som behöver elevassistenter och speciallärare blir oftast kvar i de kommunala skolorna när en fristående skola öppnar. Så ska de kommunala skolornas rektorer behålla resurspersonerna och följa skollagen eller hålla budget?

Friskolestraffet

Följa skollagen tycker nog de flesta, men då uppstår nästa problem. Om den kommunala skolans rektorer inte håller budget så ökar den genomsnittliga kostnaden per elev jämfört med den budgeterade grundpengen. Eftersom friskolor ska få samma grundpeng per elev som den kommunala skolan så måste kommunen betala ut extra skolpeng till friskolorna. Om kommunen som exempel har en grundpeng på 100 000 kronor per elev enligt budget, men den kommunal skolans rektorer använder 107 000 kronor per elev för att behålla elevassistenter och speciallärare, så måste kommunen betala 7 000 kronor extra per friskoleelev.

För att ta Skellefteå som exempel så innebär det årliga underskottet på 77 miljoner att kommunens grundpeng höjs och att kommunen därför måste betala en extra kostnad till friskolorna för kostnader som till exempel IES inte har, eftersom de har fulla klasser. Det här är skattepengar som inte används till något som kommunen behöver, och som oftast inte heller de fristående skolorna behöver eftersom de kommer som en extra inbetalning efter att skolåret är slut. De kan istället användas för att öka de aktiebolagsdrivna skolornas vinst.

Troliga konsekvenser – nedläggning av landsbygdsskolor

I Skellefteå är skolförvaltningen tydlig med vad de anser behöver göras och skriver i handlingsplanen för budget i Balans: Förvaltningsledningen ser möjligheter att kostnadseffektivisera verksamheterna långsiktigt om en översyn av för- och grundskolestruktur genomförs och att översynen leder till förändringar. Kostnadseffektiviseringen handlar då främst om att skapa förutsättningar för nya arbetssätt som främjar att kompetenserna används på ett mer effektfullt sätt än vad som är möjligt med många små och geografiskt spridda enheter.

En kommun som tillåter sig att ha små skolenheter kan inte tävla med en fristående skola med 600 elever när det gäller effektivitet. Tierp har ingen egen skola som är så stor som den nya Centralskolan planeras att bli, men många skolor som är små. Alla kommunala skolor kommer att påverkas negativt av en friskoleetablering men de här skolorna är extra sårbara för att bara några elever slutar.

En annan mycket sannolik konsekvens av en friskoleetablering är att arbetsbelastningen ökar för lärarna i den kommunala skolan. När rektorer inte har så många andra verktyg att ta till för att minska på kostnaderna kan de känna sig tvungna att öka lärarnas undervisningstid för att få budget att gå ihop. Färre speciallärare gör att lärare tvingas att ta ett större ansvar för att lösa alla elevers behov inom klassrummets väggar och färre elevassistenter gör den uppgiften extra svår. Skolvalets segregerande effekter (forskning visar att ca 27 % av den ökade skolsegregationen beror på friskolereformen) gör att den kommunala skolans elevunderlag blir tuffare.

Sammanfattning

Det är ofattbart att det här resonemanget inte finns med i det beslutsunderlag som ligger på kommunfullmäktige i Tierps bord. Runt om i landet så ser vi samma utveckling i kommuner där skolkoncernerna etablerar sig: De kommunala skolorna måste skära ner men de lyckas sällan fullt ut => friskolestraff uppstår vilket anstränger ekonomin ytterligare => budgetunderskottet ökar och friskolestraffet ökar ännu mer, osv.

Oavsett vad man tycker om friskolereformen (Balans ser till exempel gärna idéburna skolor men inte expanderande skolkoncerner) så behöver politiker vara ärliga med hur systemet fungerar. Det är inte rimligt av Tierps politiker att ange ekonomiska skäl som motivering för varför en så stor skola som Centralskolan bör ägas och drivas privat. Det en kommun vinner på att hålla nere sina egna hyreskostnader förlorar man snabbt på att verksamheten organiseras på ett mindre effektivt sätt, något som blir en kostnad i både pengar och kvalitet.

Om inte Balans kan övertyga de styrande politikerna i Tierp om det här så kanske Centerpartiet och Liberalerna i en kommun som både till namn och demografi liknar Tierp kan lyckas. I Tibro kommun finns i nuläget inte heller någon friskola. Skolkoncernen Raoul Wallenbergsskolan vill etablera sig, men det sker mot den politiska ledningens vilja. I ett inslag i SVT säger ordföranden i barn- och ungdomsnämnden (C): Man har inte råd att bedriva ideologi. Vi har ett antal skattekronor vi ska förvalta till invånarnas bästa samt att driva skolor med för få elever, eller att tvingas lägga ner kommunala skolor, kostar pengar.

Det gäller i Tibro, och det borde gälla även i Tierp. Lagstiftningen är densamma. Sedan har vi stor sympati för att kommunpolitiker kämpar för att klara av ökade lokalkostnader. Här behöver staten överväga att hitta sätt att hjälpa till med finansiering så att inte kommuner med stora investeringsbehov luras att ta privatiseringsbeslut som går tvärt emot det uppvaknande som skett på nationell nivå.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Uppdaterades: 06 maj 2024