Den fria marknaden och dess konsekvenser.

Debattartikel av Ingemar Hiller, publicerad av Arbetarbladet, även i sin helhet här.

 

De totalt lössläppta marknadskrafter som av liberaler anses lösa alla samhällsproblem och tillgodose alla behov, har varken löst några samhällsproblem eller tillgodosett några behov värda att skriva hem om.

Vi har en välfärd som blivit riskkapitalisternas mecka där de tillåts härja fritt i jakten på maximal profit med våra skattemedel som trampolin.
Faktum är att avkastningen för dessa välfärdsbolag är dubbelt så stor jämfört med de flesta andra marknader och verksamheter.

Konsekvenserna ser vi alla: Minskad personaltäthet, otrygga anställningar och framförallt sämre omvårdnad.

Detta är en farsot som även drabbar skolväsendet i form av friskolor vars rektorer sorterar bland elever som inte kan bidra till skolans fina rykte och därmed vinst.

Detta skolsystem är i allra högsta grad segregerande och skapar en ”gräddfil” till de välbetalda och statusfyllda arbetena, för de barn vars föräldrar kan betala för detta.

Även utförsäljningen av Apoteket har fått förödande konsekvenser i form av usel lagerhållning, dyrare receptfria läkemedel, hög personalomsättning och nedläggning av apotek i glesbygd som inte är lönsamma.

Vi har en marknad som sedan länge skjutit in sig på föräldrar i form av bl a dyra märkeskläder. Detta är att cyniskt spela på föräldrarnas samvete: Alla föräldrar vill ju ge sina barn det bästa, oavsett vad. Det tragiska är att man redan på dagisnivå kan se vilka barn som tillhör de föräldrar som har råd att betala dessa statuskläder eller ej. Redan nu tisslas det och tasslas det i omklädningsrummen när det är dags att hämta barnen, redan där sorteras dessa stackars barn och föräldrar in i klassamhället; -fattig och rik.

Detta eskalerar till ännu mer absurda nivåer när barnen börjar skolan, där märkeskläder eller ej många gånger är skillnad mellan mobbing inte.

På samma sätt utnyttjar begravningsbyråerna våra samveten när det är dags att välja kista och gravsten till en bortgången anhörig. Genom att erbjuda allt från i princip en trälåda och ett träkors, till en pampig, utsmyckad kista och glamorös gravsten som kostar som en skaplig begagnad bil.
-Följden blir att många känner sig tvingade att välja de dyrare alternativen av samvetsskäl.

På samma sätt tvingas de som inte kan betala hålla tillgodo med ett enkelt träkors som ruttnar bort efter några få år…

Jag kan riktigt känna de mindre bemedlade, anhörigas vanmakt och dåliga samvete.
-Till och med på kyrkogården ska det synas vilka som haft pengar eller ej.

När marknaden inte ens låter våra minsta barn och våra bortgångna vara ifred tycker jag det är dags att reglera detta eftersom många människor far illa under den absurda marknadsekonomins ok.

Det är dags att skapa tydliga spelregler för var och hur marknaden tillåts agera och verka.
Facit är entydigt: Marknaden är en kraft som många gånger är en tillgång, men kan vara lika brutal och skoningslös om den inte tyglas.
Därför är det hög tid för en sund och reglerad blandekonomi som berikar -inte skadar och skövlar.

 

Ingemar Hiller (V) Tierp

Kopiera länk